Män renoverar och kvinnor lagar mat. Eller?

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Män har gått från att bruka jord till att utveckla system. Kvinnor gör sitt bästa för att överge husfru-idealet. Skulle man kunna dra slutsatsen att vi blir allt mindre praktiska och händiga, män som kvinnor?

Ända sedan industrialiseringen har vi sakta men säkert gått från ett samhälle där praktiska kunskaper värderades högt, till ett samhälle där teori och kontorsarbete är det mest åtråvärda. Enligt SCB har antalet antagna till högre utbildning ökat stadigt över åren. Statistiken visar att det var 288 000 registrerade studenter vid universitet och högskolor under läsåret 2022/23, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare år​ och en indikation på ett minskat intresse för praktiska yrken.

Men vad händer med oss när vi förlorar förmågan att ta hand om både oss själva och rummen vi vistas i? Peter Bryngelsson har skrivit boken “Handbok för de opraktiska”, i vilken han ger tips på hur den ohändige kan lösa de vardagliga problem som det inte undervisas om på universitetet.

– Jag har betraktat mig som opraktisk i hela mitt liv. Men när jag köpte sommarstuga insåg jag att andra tyckte att man var helt oduglig om man till exempel inte kunde laga sin gräsklippare själv, säger han.

Peter Bryngelsson insåg ganska snart att de som bor på landet förknippar storstadsbor med klantighet och oförmåga när det kommer till praktiska uppgifter. Ville han bli respekterad av sina nya grannar var han därför illa tvungen att bli händig. Men det är inte alltid så lätt. Han berättar att de som är ohändiga ofta skyr allting som hör till praktiskt arbete.

– Men allting som har med praktiska göranden kräver en massa övning och en massa misstag, säger han.

Bryngelsson berättar att han bara för några år sedan faktiskt lärde sig att backa med släp: något som de allra flesta skjuter på att lära sig hela livet.

– Det är en av de svåraste grejerna man kan lära sig, menar han.

Vid frågan om denna förmåga har förbättrat hans livskvalitet svarar han bestämt nej. Däremot förklarar Bryngelsson att han besparat sig själv en del ångest när det kommer till att manövrera en bil med tillhörande släp inför andra iakttagande män, vilket i sig möjligen skulle kunna innebära en något förbättrad livskvalitet. 

Bryngelsson understryker också att förväntningarna på kvinnor och män skiljer sig mycket åt. Medan det av kvinnor förväntas matlagning och omsorg av barn förväntas män kunna lyfta, reparera och utföra tyngre jobb kring bostaden. Han menar att detta inte var kontroversiellt förr i tiden, eftersom detta var en jämn fördelning av arbetsuppgifter i hushållet. Däremot kan det innebära en ojämn arbetsfördelning i modern tid, eftersom sysslor så som matlagning och omhändertagande av barn förblir dagliga och viktiga, medan underhåll av hushållet eller av eventuellt fordon inte är arbete som behöver utföras i närheten lika ofta, samtidigt som de ofta kan utföras av ett proffs mot betalning.

En SCB-studie från 2022 understryker Peter Bryngelssons konstaterande om vilka sysslor respektive kön förväntas utföra. Kvinnor ägnar generellt mer tid åt att laga mat, tvätta, städa och ta hand om barn. Män ägnar generellt mer tid åt underhåll av bostad och fordon. 

Men stämmer det verkligen att vi både blivit mindre händiga, samtidigt som könsfördelningen mellan hushållssysslor kvarstår? För att få klarhet i detta har vi frågat Geist-redaktionen vilken uppgift i hemmet de lärde sig att utföra senast. Kvarstår könsfördelningen mellan de praktiska uppgifterna? Vad tycker du?